Pentti Nisula lever som pensionär i Viktoria i Kanada. Han föddes i Gamlakarleby 1924 och tillbringade sin barn- och ungdom i Yxpila. Pojkarna Nisula blev tidigt bekanta med hamnen och båtarna i Yxpila. Pentti for till sjöss första gången sommaren 1941. Fartyget var Karlebys egen skonare Yxpila. Segelfartyget byggdes i Karleby på 1920-talet.

Skonaren var 60 meter lång och vägde 700 ton. Lastrummet var lika stort som båten i övrigt. Det hade tre lastluckor. I fåren fanns fyrkantiga luckor genom vilka lasten togs in. När lasten samlats stängde man luckorna och tätade dem. Resten av lasten togs in via däcksluckorna.

Det här beskriver Pentti Nisula i en berättelse som publicerades i Nyheterna i Kanada i januari 1996. Jag skrev till Pentti och fick lov att komprimera berättelsen och publicera en del av den.

Sommaren 1941 var Bottenviken och Östersjön försatt i krigstillstånd. I Finland började fortsättningskriget i juni 1941. Tyska krigsflottan övervakade Östersjöområdet. Ryska flottan på Finska Viken hölls tillbaka med hjälp av minfålt. Därmed kunde segelfartyget transportera sin trävarulast från Yxpila till hamnarna i Tyskland.

Om värvningen berättar Pentti så här: "Jag var 16 år då jag lät värva mej som jungman på en fyrmastad skonare med namnet Yxpila. Förutsättningcn var: om du kliver upp i masten ända till toppen är jobbet ditt." Pentti klättrade och seglade därefter ut på flera seglatser som jungman.

Yxpila kryssage fårst i Bottenviken och på Ostersjön kunde det blåsa hårt allt emellanåt. Kriget medförde ytterligare dramatik. Tyska u-båtar och andra krigsfartyg fanns alltid inom räckhåll.

Penttis första resa var en lärdomsresa. Sjömanslivet gick honom i blodet. De tunga vaktturerna lärde honom vaka och de krigstida matportionerna var inget att skryte över. Man hade inga kylskåp och kallrum. Köttsäcken kyldes i fören i kallt havsvatten och höll i bästa fall i två veckor.

Föga romantik

Jungmannens jobb var hårt och slitsamt. Pentti företog sin första resa i början på augusti. Segelfartyget saknade vattenbehållare. Sötvattnet ransonerades. Manskapet bestod av tio personer.

Pentti var med om två resor på Yxpilage den sommaren. Resorna på Ostersjön fortsatte, med ångbåt. 1943 stod mi1itärtjänstgöringen i tur. I krigets slutskede tjänstgjorde Pentti i flottan som matros. Ännu år 1945.

Fredsåren

Sjömansåren blev flere. Pentti flyttade till Svenrige. Återvände till Yxpila. Bytte jobb och blev köpman. Till Kanada flyttade Pentti i början på 1960-ta1et. Familjen Nisula hade kontakter till Kanada sedan tidigare. Pentti fick jobb på ett båtvarv. Pentti tycker att västra Kanada är mäktigt. Huvudstaden i provinsen heter Victoria och det sägs att Victoria är den vackraste staden i Nord-Amerika. Ett riktigt Mecka för turister. Pentti har besökt hemknutarna några gånger. För ett par år sedan senast. Han är på kommande igen. Mr och Mrs Nisula hälsar åt bekanta. Uppgifterna baserade på tidningsintervjuer och brev.

Historien bakom skonaren Yxpila

Skonaren Yxpila var det sista finska träfartyget som reste långväga. Man började bygga det på varvet i Yxpila före Frihetskriget åren 1916-17. Man fortsatte bygga efter kriget och skonaren gjorde sin första resa 1920. Det lokala företaget Gamlakarleby Rederi Ab lät bygga skonaren. Som lokal förman omnämns en man vid namn H. Hille. Han tillhörde troligen Hilli-Friis släkten från Rödsö.

Gösta Kyntzell, ingenjör i Borgå med Gamlakarleby-påbrå, gjorde ritningarna. 1922 ställde sej bolaget Gamlakarleby Fartygs Ab bakom Yxpila. Bakom nämnda bolag hittade man bland andra familjen Roden. Senare kom raumabor med som delägare. Krigsåret 1942 övergick fartyget i H. Liljestrand Rederis ägo i Helsingfors. 1948 såldes fartyget till Redare E. Stenius som hade Nystad som hemort. 1948 var sista året som Yxpila besökte sin födelseplats i Yxpila hamn.

Enligt uppgift ströks Yxpila ur fartygsregistret 1953. 1952 började Yxpila ruttna bort vid Stormalö i Pargas. Skonaren Yxpila var en fyrmastad gaffelskonare som var 60 m lång, 12 m bred och tog last upp till 900 ton.

Författare: Toivo Sandkvist

Artikeln publicerades i Österbottningen söndagen den 12 maj 1996.

I artikeln finns tre bilder. Bildtexter är: Bild 1. Matrosbild på Pentti Nisula som fungerade som jungman på Yxpila krigsåret 1941.
Bild 2. Gamlakarlebybon Mats Hartells teckning på Yxpila 1948, då fartyget besökte Yxpila för sista gången.
Bild 3. Skonaren Yxpila här förtöjd i hamn.