HISTORIA
 


Karleby saknade luftvärnspjäser

Många ryska krigsfångar i staden

I november 1939 behandlade stadsstyrelsen den redogörelse som Vasa läns befolkningsskyddsinspektör övl. Berg skrivit. Staden måste vid hotande fara kunna evakuera 50 procent av befolkningen. Kravet behövde inte uppfyllas. Det var snarast fråga om att evakuera enskilda personer.

Befolkningsskyddssektorernas byråer måste placeras i skydd som inte rasade ihop. Rådhusets arkivlokal måste skyddas med ett mellantak av järnbetong. Sektorernas byråer fick man placerade i nöjaktiga lokaler. Man byggde inget mellantak men stödde arkivlokalen med extra pålar.

Befolkningsskyddet i Renlunds skola fick en ny luftpump. Totalt kostade det hela cirka 20 000 mark. Man hemlighöll också flygplansfabrikens motorverkstad, i stadsstyrelsens protokoll beskrevs den som en statlig fabrik. Man anskaffade grus och extra gatubelysning vid Ristrandsgatans och Fabriksgatans korsning.

Luftvärnspjäser

Gamlakarleby skyddskår hade förhandlat sig fram till att Karleby skulle skaffa en luftvärnspjäs. En insamling hade fått ihop nästan 400 000 mark. Stadens andel blev cirka 100 000 mark och kanonen beställdes, enligt ett protokoll från slutet av november och början av december. Den 5 december beställdes en annan pjäs. Nu var den finska skyddskåren ute i samma ärende.

Man skaffade också fyra luftvärnsmaskingevär. Stadens andel av luftvärnspjäserna blev 260 000 mark. Vid mötet den 9 januari antecknades att Karleby inte får några luftvärnspjäser. Exportförbjud rådde och inga pjäser fick införas till Finland. Herr Uunila meddelade att andra effektiva luftvärnsvapen redan anskaffats till staden. Han avsåg antagligen ovannämnda luftvärnsmaskingevär.

Skribenten kommer ihåg ett av maskingevären. Det var utplacerat nära Vartiolinna och skyddat av sandsäckar. Ett annat maskingevär stod på Indolahusets tak, antagligen, och ett fanns vid Yxpila hamn. Samma protokoll nämner att att man reserverar pengarna för luftvärnspjäser för senare bruk. Pjäser kom veterligen inte heller under fortsättningskriget utan de placerades i södra Finland. Karleby bombades inte.

Bredvikens flygfält

Den 5 december 1939 behandlade stadsstyrelsen överraskande en skrivelse från bland annat ininisteriet för allmänna arbeten. Där informerades om att att Bredvikens plan i sommaren 1940 skulle bli ett flygfält för civiltrafik. Man behövde cirka 20 000 mark för byggnader och transporter.

Stadsstyrelsen beviljade beloppet ur budgeten för 1940, trots att vinterkriget brutit ut. Man flög alltså från Karleby både till Kemi och till Helsingfors sommaren 1940. Planet var av typen Dragon Rapide, med plats för 12 passagerare. Flygverksamheten fortsatte åren 1941-44 med militära plan. Herman Pelo var befolkningsskyddschef. Inspektören för Vasa län krävde att inspektören skulle vara en militärt utbildad person. Pelo fortsatte i sin tjänst, men den lediganslogå.

Dr. Martta Särkijärvi ledde befolkningsskyddets medicinska avdelning. Hon såg till att staden fick två stationer för första hjälp. Krigssjukhuset SS28 startade under ledning av dr. Hjalmar Peder. Hakalax folkskola vid Torggatan blev en första hjälpstation för finländska soldater. De första ryska krigsfångarna kom till Karleby vid jultid. Fångarnas sjukhus var Folkets hus vid Borgmästaregatan. Hela centralskolan, det vill säga dagens Tallåsens skola reserverade för fångarna.

Luftbevakning

Redan i början av av december startade man luftbevakning i vattentornet. Ivakki, det vill säga luftövervakningsbyrån fanns i byggnaden bredvid kyrkan. Två bombalarm gavs i december 1939. Det ena den 20 december och det andra den 29 december. I januari gavs bombalarm den 12 och den 14 och i februari den 17.

De dagarna bombades Vasa. Då hade inte de ryska planen räckvidd nog från Tallinn-regionen upp till Karleby. Det finns inga uppgifter om exakta antalet flyglarm. Då Vasa bombades dog 21 civila. Totalt fälldes ungefär 800 explosiva och brandbomber över staden. Ungefär 60 civila sårades, 29 byggnader brann ner och 130 bostads- och uthusbyggnader förstördes.

Författare: Toivo Sandkvist (Översättning: Öb)

Artikeln publicerades i  Österbottningen söndagen den 5 december 1999.

I artikkeln finns en fotografi. Bildtext är: Iskyla. Luftbevakningen i Karleby sköttes från vattentornet. Lottorna sötte det arbetet, ibland i en kyla på över 30 minusgrader. (Bilden ur författaren arkiv.)

© Porstua 2002 - Kaikki oikeudet pidätetään