Affärsmän i släkten Björklund har bedrivit sin verksamhet i affärsbranschen i Karleby från slutet av 1800-talet ända till 1950-talet. Grundaren var Alfred Björklund. Han föddes 1850 som äldsta son till skomakaren Jakob och Carolina Björklund. Fader Jakob flyttade från Vasa till Karlebys Östra kyrkogata. Där han drev sitt framgångsrika skrädderi. Familjen fick åtta barn.

Vid tiden av Alfreds födelse började båtbyggandet i Karleby avta. Affärsmän från Karleby förlorade flera segelbåtar utomlands i Krim-kriget. Striden i Karleby sommaren 1854 var en ärorik vinst för Karlebyborna.

På 1870-talet fanns redan järnvågskontakt till Petersburg från södra Finland. På 1880-talet hade järnvägen även nått Karleby. En ångbåtsperiod började i Yxpilas hamn. Kontakterna till övriga Europa blev snabbare. Affärsmän i Karleby såg sin chans och många av dem blev partihandlare.

Afred Björklund blev inte skomakare som sin far. Han påbörjade sin affärsmannakarriär redan som 13-åring i affärsman Holmlunds butik. Inte så långt senare gick han över till J. Forsen. Ar 1870 påbörjade Alfred ett överraskande studiebesök till Handelshuset Ranins servicecenter i Kuopio. Under åtta år samlade han på affärserfarenhet och lönepengar.

Ar 1877 återvände Alfred till Karleby. Han började arbeta i Finniläs affär. Men Alfred hade redan under sin vistelse i Kuopio beslutat att starta ett eget företag. Ar 1878 öppnade han sin egen butik i det såkallade Räbbs hus på Storgatan. En egen affärsplats får dock vänta. Först tio år senare köper Alfred en fastighet och flyttar slutgiltigt till hörnbyggnaden vid salutorget. Affärsplatsen blir ett begrepp i Karleby: Björklunds hörn.

Vid sidan om minuthandeln växer även partihandeln snabbt. I samarbete med partihandeln börjar Alfred målmedvetet öppna egna butiker även på landsbygden. I början av århundradet hade han redan flera butiker på landsbygden. Björklunds namn blir känt i Kannus, Kaustby, Vetil och Alavieska. Handelsplatserna längst bort från Karleby öppnas i Pihtipudas, Haapavesi och till och med i Pulkkila. I början av århundradet får näringslivet ett uppsving. Bilen gör sitt intåg. Hästarna betydelse var dock ännu stor i fraktandet av varor från järnvägsstationerna till landsortsbutikerna.

Familjen Björklund hade hästar som draghjälp även i staden ännu vid krigstiden och till och med efter krigen. Undertecknad hann vara med på skjuts i synnerhet under 1930-talet.

År 1908 började andelsverksamheten i Karleby. Andelsverksamheten blev en stark konkurrent till familjen Björklund, i synnerhet på landsbygden. En rolig detalj i familjen Björklunds historia är att Alfreds broder lsaks dotter gifte sig med grundaren och första direktören av Keski-Pohjanmaan Osuuskauppa, S. A. Hohenthal (senare Harima). Släktens svärson flyttade senare till Helsingfors där han blev en märkbar partihandlare. Kan hända att svärsonen och Alfred hade gemensamma affärer.

Första världskriget med sin inflation hjälpte delvis handeln, trots att varubristen ställde till med problem. Kontakten till Petersburg avbröts hösten 1917. Till Yxpilas hamn kom mera och mera fartyg, i synnerhet från Tyskland.

Affärsrådet Alfred Björklund

Järnhandeln

Som föreståndare för Alfreds butik i Haapavesi i början av 1900-talet fungerade Alarik Sandström från Karleby. År 1905 började Alarik sin egen affärsverksamhet i Gamlakarleby, på nordsidan av salutorget. Hans butik är bland annat specialiserad på försäljningen av järnhandelsartiklar . Alarik dör 1910, vid endast 36 års ålder.

Min fader Joel Sandkvist började sin affärsverksamhet i Sandströms butik år 1906. Alariks änka säljer butiken och alla lager till Alfred Björklund år 1910. Min fader övergick i samband med försäljningen till att tjäna Alfred och Alfred Junior. Familjen Björklund härskade över Gamlakarlebys dåtida handelscentrum salutorget med två hörns styrka. Även inom järnhandeln föds konkurrens. Direkt efter frihetskriget grundas ett företag vid namn Gamlakarleby Järnhandel. Min far är med som delägare.

Bakslag

Alfred Junior, som var i ledningen av Järnhandeln, dör överraskande i hjärtattack år 1920. Hans bror Gunnar har varit med i grundföretaget Oy Björklund Ab som leddes av fadern. Gunnar övertar ledningen av båda företagen. Som verkställande direktör för järnhandeln väljer han min far och koncentrerar sig själv på ledandet av Oy Björklund Ab.

Sidobutikernas försäljning var på 1920-talet inte längre ändamålosenlig. Småningom såldes butikerna och handeln koncentreras till Karleby. I Karleby har flera nya partihandlar grundats.

Gunnar Björklund orkar inte vara med i näringslivets snabba rytm. En plötslig sjukdom tar hans liv 1929. Gunnars död kraver snabba lösningar. Hans fru Hjördis övertar ledningen av företagen och hon utnamner sin systers man Karl Kankkonen till direktör för huvudbutiken.

Fastigheter

Kommerserådet Alfred Björklund lat bygga ett nytt hus åt sin familj redan i början av århundradet. Huset var beläget i hörnet av Östra kyrkogatan och Långbrogatan. Denna byggnad blev senare känd som Edwin Franzens handelskompanis fabriksfastighet. Nuförtiden tas platsen upp av Anttilas parkeringshall.

Villor var viktiga för familjerna Björklund. Kommerserådet lät på 1890-talet bygga Yxpilas stora sommarställe. Hans bror Julius hade hade en villa på Gråsskärsbådans udde. Gunnar skaffade sig Davidsbergets fina natur på Halkokaris nordsida som omgivning för sin villa. Här fanns flera byggnader. Platsen övergick senare i familjen Kankkonens ägo.

Gunnar och hans fru Hjördis hade som sin största målsättning att bygga ett nytt femvånings bostads- och affärshus. Det gick i uppfyllelse. Fastigheten byggdes i hörnet mittemot stadens kyrka. Byggnaden blev färdig 1929, samma år som Gunnar dog, och var Karlebys första hus som hade hiss och centralvärme. Vartiolinna var den första offentliga byggnaden dit centralvärme installerades. Denna byggnad blev färdig år 1927.

I affärsfastighetema gjordes flera utvidgningar. Byggnaden mittemot kyrkan såldes direkt efter krigen till byggnadsmestare G. Indola. Björklunds butikers aktier var på sätt och vis i familjens ägo ännu på 1930-talet. Huvudbutikens aktiemajoritet förflyttades till familjen Kankkonen.

Aktier i järnhandeln fanns hos flera av släktens medlemmar. Under krigsåret 1942 köper en järnhandel i Vasa, genom Lars Hartman, största delen av aktierna. Namnet Björklund behålls ihålligt vid det gamla salutorget.

Tio år senare köper min far Joel Sandkvist aktierna av Hartman och andra aktieägare. Han återvänder för tredje gången till järnhandeln och flyttar även tillbaka till lägenheten på Kyrkogatan, som var undertecknades hem under de sju första levnadsåren 1928-1935. Doften av tjära i Björklunds järnhandel återvände till doftminnena.

Björklunds huvudbutik och fastighet förflyttas i slutet av 1940-talet till affärsmännen Nygård-Sandell-Saarukka och vidare från dem till Granholm Ab på 1950-talet. Byggnaden förstördes i en brandår 1958. Granholm Ab och Föreningsbanken grundar ett fastighetsföretag och år 1962 blir det nuvarande butikshuset i hörnet av Storgatan och Torggatan färdigbyggt.

Min far säljer järnhandeln och fastigheten till Renlunds järnhandel i Helsingfors som ägdes av OTK. Denna järnhandel grundades på 1880-talet av den karlebyfödde K. H. Renlund. Historiens cirkel blir sluten. Namnet Björklund försvinner från butiken vid salutorget år 1962. Ända tills dess hade butiken hetat Björklund trots att den var en del av Renlunds järnhandelskedja. Även det gamla butikshuset på salutorgets nordsida faller offer för brand, år 1972. Affärshistoria hade skrivits under nästan ett helt sekel vid det gamla torget.

Släkten Björklund

Skomakare Jakob Björklund hade åtta barn. Den äldste sonens släkt fortsätter med dottern Gunvor och sonen Gunnar och deras ättlingar. Isak hade släktens största familj, med hela tolv barn. Ättlingar till denna prästfamilj finns det många av i Finland och även i andra delar av världen. Nils Björklund som hör till släkten har samlat in material om sin släkt, både i matrikel- och historikform.

Nils var i Karleby åren 1925 till 1932. Från dessa år säger han sig komma ihåg händelser i synnerhet från Gunnar och Hjördis Björklunds familj. Isaks son Johannes arbetade som fältbiskop under de senaste krigen. Karleby var bekant för honom. Han var Gamlakarleby finskspråkiga samskolas elev nummer tre och var elev i första studentklassen. Skomakare Jakobs släkt är från Nykarlebynejden. Gamlakarleby blev viktig stamstad för släkten.

Förtroendeman

Affärsrådet Alfred Björklund tog del i Gamlakarleby stads kommunalliv. Genom att fungera som fullmäktigeledamot i hela trettio år. Han var även med i församlingsfullmäktige i över trettio år.

Brodern Julius var även han samtidigt i fullmäktige, under åren 1897-1904. Affärsrådet Alfred var delägare även i flera andra företag och satt i dessa företags styrelser. Han var Gamlakarleby Handelsmannaföreningens ordförande åren 1894-1921. Han var också medlem av styrelsen för Finlands Partihandlare. Alfreds flitiga villaliv gjorde honom till en av Gamlakarleby Segelförenings grundarmedlemmar och kommodor.

Författare: Toivo Sandkvist

Artikeln publicerades i Österbottningen torsdagen den 15 december 1994.

I artikkeln finns fyra fotografier. Bildtexterna är: Bild 1. Bild från början av seklet. Björklunds huvudbutik från 1888. På gator och torg hölls Karlebys marknad två gånger årligen. På lördagar fylldes torget av fölsäljare från landsbygden ända till början av 1930-talet, då salutorget flyttade till sin nuvarande plats.
Bild 2. Affärsrådet Alfred Björklund
Bild 3. Björklunds byggnad på Ostra kyrkogatan som revs 1980.
Bild 4. Björklunds järnhandelsbyggnad från år 1910. Bilden från 1960. Byggnade förstördes i en brand år 1972.